Du har inte loggat in. För att se alla låsta frågor och svar måste du logga in och ha ett aktivt konto. Du kan dock se alla öppna frågor utan ett konto direkt här på sidan i varje kategori.
Sök efter svar
- 10 vanligaste frågorna
- Anmälan/klagomål
- Ansvar
- Åtkomst
- Dataskydd
- Delegering
- Digital vård
- Dokumentation
- Forskning
- Informationssäkerhet
- Journalhantering
- Läkemedel
- Legitimation
- Minderåriga
- Patientens rättigheter
- Säker kommunikation
- Samtycke
- Sekretess och tystnadsplikt
- Skyddade personuppgifter
- Skyldigheter
- Social omsorg
- Straffrätt
- Tandvård
- Tillsyn
- Tvångsvård
- Utlämnanden
- Vårdgivare
- Vårdskada
- Verksamhet
- Verksamhetschef
En felaktig behandling av en patient som inneburit lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall räknas som vårdskada enligt 1 kap. 5 § patientsäkerhetslag (2010:659) (PSL) och i enlighet med 3 kap. 3 § PSL ska vårdskador utredas. LAGSTÖD 1 kap. 5 § patientsäkerhetslag (2010:659). 3 kap. 3 § patientsäkerhetslag (2010:659).
Den som vet att han eller hon har en allmänfarlig sjukdom måste informera personer som riskerar att smittas. Om en läkare misstänker eller konstaterar att en patient har en sådan sjukdom ska läkaren, eller annan särskilt utbildad personal, försöka få fram uppgifter om smittkälla och personer som kan ha utsatts. Patienten är skyldig att lämna … Läs mer
Ja. När en förskrivare skriver ut läkemedel utanför sina ordinarie arbetsuppgifter, exempelvis till sig själv, närstående, vänner eller kollegor, kallas det fritidsförskrivning. Förskrivaren har då fullt medicinskt ansvar för behandlingen, precis som vid ordinarie förskrivning. Detta innebär bl.a. att förskrivningen ska journalföras och ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Fritidsförskrivning ska hålla samma … Läs mer
Som huvudregel ja. Legitimationen kan återkallas tillfälligt i väntan på ett slutgiltigt beslut i frågan om återkallelse, om det finns sannolika skäl att legitimationen faktiskt kommer återkallas. Detta får dock endast göras om det krävs för att skydda patientsäkerheten eller om det av andra skäl är nödvändigt ur allmän synvinkel. Ett sådant beslut gäller som … Läs mer
Huvudregeln är att vårdgivaren, senast den 1 mars varje år, ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Innehållet i patientsäkerhetsberättelsen ska vara tillräckligt detaljerad för att systematiken bakom patientsäkerhetsarbetet ska kunna identifieras och tillgodose externa intressenters informationsbehov. Patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla information om patientsäkerhetsarbetet inom verksamheten där åtgärder för att öka säkerheten, resultat av tidigare arbete och hur arbetet…...
Bli medlem nu!
Loggkontroller regleras av patientdatalagen och tillämpar hälso- och sjukvårdslagens definitioner av “vårdgivare”. Begreppet “vårdgivare” inkluderar både allmänna och privata vårdgivare. Loggkontroller ska därmed utföras enligt samma reglering, oavsett om det rör sig om en offentlig eller privat driven verksamhet. LAGSTÖD 1 kap. 1 och 3 §§ patientdatalagen (2008:355) 2 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen … Läs mer
En epikris/slutanteckning måste alltid signeras och som utgångspunkt ska anteckningen signeras av personen som ansvarar för uppgiften. Skulle personen som ansvarar för anteckningen inte besitta tillräcklig medicinsk kompetens måste uppgiften dock bekräftas av en annan person med önskvärd kompetens. Varje verksamhet ska i sin tur skapa egna rutiner för journalanteckningar och tillvägagångssättet kan därmed skilja … Läs mer
Det finns flera olika anmälningsskyldigheter för en vårdgivare att tänka på. Till exempel anmälningar till socialtjänst när barn far illa eller anmälan till IVO rörande personal som utgör en patientsäkerhetsrisk. Vid en sådan anmälan kan det vara svårt att veta i vilken utsträckning patientuppgifter ska lämnas ut tillsammans med anmälan. En utgångspunkt är att så … Läs mer
Innebörden av hälso- och sjukvårdspersonals informationsskyldighet gentemot patienten framgår av ett antal bestämmelser i patientlagen (2014:821), PL. Enligt 3 kap. 1 § PL ska patienten få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han … Läs mer
För att få kalla sig psykolog krävs en psykologexamen, vilket också innebär att titeln är reserverad för personer som avslutat psykologutbildningen. Arbetsuppgifterna som en psykolog utför är dock inte förbehållna psykologer utan kan, i teorin, utföras av personer som inte har avslutat psykologutbildningen. Psykologassistenter har därmed en teoretisk möjlighet att utföra samma uppgifter som legitimerade … Läs mer