Sekretess och tystnadsplikt
- 10 vanligaste frågorna
- Anmälan/klagomål
- Ansvar
- Åtkomst
- Dataskydd
- Delegering
- Digital vård
- Dokumentation
- Forskning
- Informationssäkerhet
- Journalhantering
- Läkemedel
- Legitimation
- Minderåriga
- Patientens rättigheter
- Säker kommunikation
- Samtycke
- Sekretess och tystnadsplikt
- Skyddade personuppgifter
- Skyldigheter
- Social omsorg
- Straffrätt
- Tandvård
- Tillsyn
- Tvångsvård
- Utlämnanden
- Vårdgivare
- Vårdskada
- Verksamhet
- Verksamhetschef
Hanteringen av identitet för barn med skyddade personuppgifter kräver en kombination av strikt sekretess, säker identifiering och särskilda administrativa rutiner. Regleringen finns främst i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400), patientdatalagen (2010:659), hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt i Skatteverkets regler om skyddade personuppgifter. Skyddade personuppgifter är enligt Skatteverket ett samlingsbegrepp för tre nivåer av skydd, (1) sekretessmarkering, (2) skyddad folkbokföring och … Läs mer
Ja. Användning är okej om patienten inte kan identifieras, men det krävs att uppgifterna avidentifieras noggrant, annars gäller sekretess. LAGSTÖD 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Loggkontroller regleras av patientdatalagen och tillämpar hälso- och sjukvårdslagens definitioner av “vårdgivare”. Begreppet “vårdgivare” inkluderar både allmänna och privata vårdgivare. Loggkontroller ska därmed utföras enligt samma reglering, oavsett om det rör sig om en offentlig eller privat driven verksamhet. LAGSTÖD 1 kap. 1 och 3 §§ patientdatalagen (2008:355) 2 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen … Läs mer
Det råder sekretess för uppgifter om en individs personliga förhållanden inom socialtjänsten. Uppgiften kan lämnas ut till en anhörig om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen gäller även gentemot anhöriga. Ni är således tvungna att utföra en menprövning för att ta reda … Läs mer
Regler om när personuppgifter får behandlas inom vården hittar vi i 2 kap. 4 § Patientdatalagen, där det sägs följande: ”Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för: att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter, administration som rör patienter och som syftar … Läs mer
Ifall jag haft en patient för två veckor sen, får jag gå in i dennes journal nu och se hur det gått?
Enligt patientdatalagen får den som arbetar hos en vårdgivare ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon a) deltar i vården av patienten eller b) av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. För att en person skall anses “delta i vården” finns det vissa krav … Läs mer
Din psykolog har genom denna handling brutit mot tystnadsplikten. Om du är missnöjd över detta kan du anmäla händelsen. Innan du upprättar ett klagomål till inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska du först ha framfört klagomålet antingen till den verksamhet där du fått vård eller till patientnämnden i din region. Vårdgivarna har en skyldighet … Läs mer
Den maximala sekretessen för allmänna handlingar inom vården är 70 år. Beräkningen av tiden för sekretess börjar vid datum för notering av aktuell uppgift i journalen. LAGSTÖD 25 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 7 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Sekretessen för patientjournaler är inte undantagslös. Uppgifterna om patienten måste kunna användas i olika sammanhang. Ett av dessa sammanhang kan vara om en extern begäran inkommer från ett försäkringsbolag. För att en journal skall kunna lämnas ut från ert sjukhus till försäkringsbolaget krävs samtycke från patienten. När en sekretessbelagd uppgift, som i detta fall en … Läs mer