Displays questions and answers
Verksamhetschefen tar fram rutiner för vem/vilka som får skriva en remiss inom aktuell verksamhet. Regleringen innebär att rutiner för remisser kan skilja sig mellan verksamheter. Alla remissrutiner måste dock uppfylla kravet om sakkunnig och omsorgsfull vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Remisser kan utfärdas av all legitimerad vårdpersonal samt av läkare under utbildning. LAGSTÖD 4 … Läs mer
Vårdgivaren ansvarar för att loggkontroller genomförs och att obehöriga inte tar del av uppgifter men också för att kontrollerna sker systematiskt-, återkommande- och omfattar stickprovskontroller. Vem som utför kontrollerna i praktiken är dock inte reglerat utan här får allmänna krav om delegering tillämpas. Personen som väljer att delegera loggkontroller som arbetsuppgift måste således försäkra sig … Läs mer
Det finns en skillnad mellan hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar inom privat respektive offentligt bedriven verksamhet. Personal verksamma hos privata vårdgivare omfattas av tystnadsplikt enligt patientsäkerhetslagen, medan personal verksamma i offentlig verksamhet ska följa sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Inom den offentliga hälso- och sjukvården råder det sekretess för uppgifter som rör den enskilde patienten. … Läs mer
Yrkeslegitimationen ska dras in om man bedöms vara: Grovt oskicklig vid utövandet av ditt yrke Gjort sig skyldig till ett allvarligt brott Visat på uppenbar olämplighet för yrket Lider av sjukdom eller liknande hinder för att utöva yrket Önskar att återkalla legitimationen eller Inte har följt prövotidsplanen eller på nytt visat sig vara olämplig under … Läs mer
Varje vårdgivare är skyldig att föra journal och om det förekommer fel ska dessa alltid korrigeras i efterhand. Journalen ska alltid skrivas på ett sätt som visar respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Sammantaget kan därmed konstateras att det krävs en enskild bedömning av journalanteckningen för att avgöra huruvida … Läs mer
Sekretess gäller som huvudregeln gentemot hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) och patienter. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Om en HOSP får reda på att en … Läs mer
Hälso- och sjukvård ska bygga på respekt för patientens integritet men också främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utöver nyss nämnda ska hälso- och sjukvården så långt det är möjligt ske i samråd med patienten och efter samtycke från patienten. Utgångspunkten är därmed att vårdtagaren ska vara informerad om när vård och/eller behandling ska ske. … Läs mer
Sekretess och tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården Sekretess för uppgifter inom hälso- och sjukvården (exempelvis patientjournaler) regleras i offentlighets- och sekretesslagen om vårdgivaren är offentlig och i patientsäkerhetslagen om det rör sig om en privat vårdgivare. Sekretesse innebär enligt offentlighets- och sekretesslagen att uppgifter inom hälso- och sjukvården om enskildas hälsotillstånd inte får röjas om … Läs mer
Enligt tryckfrihetsförordning ska patienten få tillgång till journalkopian på stället. Du är därmed inte skyldig att tillgängliggöra journalen digitalt. LAGSTÖD 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
I de allra flesta fall är svaret ja. Arbetsuppgifter inom tandvården får överlåtas till annan personal genom delegering, om det är förenligt med en god och säker vård. Iordningställande och administrering eller överlämning av läkemedel får i regel delegeras av tandläkare. Det finns dock vissa specifika uppgifter som inte får delegeras. Dessa uppgifter framgår av … Läs mer