Displays questions and answers
Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt inom verksamhetsområdet är verksamhetschefen (SOSFS 1997:14 under rubriken ”Delegeringar”). Verksamhetschefen svarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Inom den kommunala hälso- och sjukvården ligger detta ansvar dock på den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). Den som har det yttersta ansvaret … Läs mer
Lagstiftaren har i lagtexterna föreskrivit att verksamhetschefen ska vara ”någon”. Av detta följer att i princip vem som helst kan vara verksamhetschef. Dock måste det medicinska respektive odontologiska ledningsansvaret, som är en del av verksamhetschefens samlade ledningsansvar, alltid innehas av någon som tillhör personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal. Personkretsen regleras i patientsäkerhetslagen. I första hand omfattas … Läs mer
I hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs att ”där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Motsvarande krav finns i tandvårdslagen. Bestämmelser om verksamhetschef har funnits för hälso- och sjukvården sedan 1 januari 1997 och för tandvården sedan 1 januari 2011. Lagstiftaren har förklarat att de båda ledningsbefattningarna i princip … Läs mer
Det medicinska ledningsansvaret infördes redan 1 januari 1902 genom 1901 års lasarettsstadga. Följande förklaring finns i lagförarbeten. I propositionen till 1983 års hälso- och sjukvårdslag förklaras att det är ”ett yttersta ansvar för att underställd personal fullgör sina medicinska åligganden. Ansvaret omfattar förutom vården av enskilda patienter i strikt mening också in- och utskrivning av … Läs mer
Begreppet ”samlat ledningsansvar” infördes i hälso- och sjukvårdslagstiftningen 1 juli 1991. Där förklaras att ”inom de ramar för verksamheten som sjukvårdshuvudmännen bestämmer”, ingår ”att se till att verksamheten vid enheten uppfyller de krav som lagstiftningen och sjukvårdshuvudmannen har ställt upp. Han skall se till att patienterna får en säker och god hälso- och sjukvård samt … Läs mer
En verksamhetschefs uppgifter framgår dels av de författningsbestämmelser som reglerar verksamheten t.ex. 4 kap hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) m.fl. , dels av vad som placerats på befattningen och eller överenskommits mellan verksamhetschefen och vårdgivaren t.ex. anmälan till IVO vid fall att ”det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett … Läs mer
Nej, du kan inte tvingas ta emot en delegering när du inte anser dig ha tillräckliga kunskaper för att utföra uppgiften. Enligt patientsäkerhetslagen får delegering bara ske när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Det är den som delegerar en arbetsuppgift som ansvarar för att den som tar emot delegeringen … Läs mer
Enligt socialtjänstlagen ska yrkesverksamma inom vissa verksamheter, till exempel verksamheter som berör barn och unga, hälso- och sjukvården och socialtjänsten genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Du behöver inte vara säker på att barnet faktiskt far illa utan det räcker med att … Läs mer
Journalhandlingar inom den offentliga hälso- och sjukvården utgör allmänna handlingar. För de journalhandlingar som utgör allmänna handlingar gäller arkivlagen. Enligt arkivlagen får allmänna handlingar gallras. Vid gallring ska dock beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår efter gallringen ska kunna tillgodose: 1. rätten att ta del av allmänna … Läs mer
Det korta svaret är ja. I Sverige har vi inte en rättighetslagstiftning, utan en skyldighetslagstiftning. Patienter har alltså ingen “rätt” till vård. Däremot är vården skyldig ge en medicinsk bedömning av patientens hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Innebörden av detta är att vården inte är skyldig att ge dig vård om den inte … Läs mer