Displays questions and answers
Barn i förhållande till närstående: Avlidna personers uppgifter skyddas av sekretess. Om det är information som en närstående till den avlidne vill få reda på görs en prövning av den enskilda läkaren som behandlade patienten, som sedan avgör om uppgifterna ska skyddas inte. Uppgifter ska inte lämnas ut om det inte står klart att uppgifterna … Läs mer
Inledningsvis är det viktigt att konstatera att en fullmakt inte kan användas för att besluta i frågor om fullmaktsgivarens vård och behandling. En fullmakt kan dock användas som stöd för att fullmaktshavaren ska få informeras om och delta i vårdkontakter. Det finns två typer av fullmakter; “vanliga fullmakter” och “framtidsfullmakter”. Vanliga fullmakter är endast giltiga … Läs mer
Enligt patientdatalagen ska en patientjournal innehålla uppgifter om en patients identitet. Detta betyder dock inte att patienter vars identitet inte kan fastställas kan nekas vård. Som vårdgivare måste ledningssystemet däremot kunna säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även då en patients identitet inte kan fastställas, detta framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. … Läs mer
Som vårdgivare är man skyldig att erbjuda tolk för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. En annan form av tolk, till exempel en språktolk, kan dock omfattas indirekt av hälso- och sjukvårdens skyldighet att informera patienten, på ett sätt som passar patientens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. LAGSTÖD 8 kap. 7 § … Läs mer
Om du inte är nöjd med den vård som getts kan du anmäla klagomål på hälso- och sjukvården. Innan du upprättar ett klagomål till inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska du först ha framfört klagomålet antingen till den verksamhet där du fått vården eller till patientnämnden i din region. Vårdgivarna har en skyldighet att … Läs mer
Som vårdgivare finns en skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Som utgångspunkt gäller att åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador ska vidtas omedelbart. Om situationen är sådan att åtgärder inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan för åtgärder upprättas. LAGSTÖD 3 kap. 1-12 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659)
Patienter kan direkt kontakta vårdgivaren i fråga och de är alltid skyldig att, snarast, besvara klagomål. Om patienten önskar stöd i framförandet av sitt klagomål kan denne kontakta patientnämnden. Har bristerna inneburit bestående skada, ett väsentligt ökat behov av vård eller avlidit kan patienten även be IVO att utreda klagomålet. Generellt gäller dock att klagomålet … Läs mer
Enligt patientdatalagen ska uppgifter föras in i journalen så snart som möjligt. En exakt tidsfrist för signering av journal finns emellertid inte lagstadgad utan hänsyn till aktuell verksamhet och rutiner måste tas. Vägledning kan dock hämtas i Socialstyrelsens beslut. Beslutet fastslog att paragrafens lydelse “så snart som möjligt” innebär en tid på maximalt 48 timmar … Läs mer
Vårdgivare ska ta emot klagomål och synpunkter från patienter och dess närstående och ska snarast besvara sådana inkomna klagomål. Det finns ingen uttrycklig tidsgräns som vårdgivarna har att förhålla sig till utöver just formuleringen “snarast”, som innebär att klagomålet ska besvaras så snabbt som möjligt. Om hög arbetsbelastning råder är det alltså okej att inte … Läs mer
Patienten har en stark ställning inom hälso- och sjukvården och skyddas av lagstiftning som patientlagen, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen, offentlighets- och sekretesslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Rättigheterna som kopplas till patienter berör ofta frågor om patienters rätt till självbestämmande, integritet, samtycke och respekt. Tryggleg erbjuder svar på mer specifika frågor kopplade till patienträttigheter inom vården – ta … Läs mer