Displays questions and answers
Som vårdgivare är ni personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som ni utför. Ifall ni väljer att anlita ett bolag såsom Webdoc för tillhandahållande av ert journalsystem, så kommer Webdoc att behandla era personuppgifter på ert uppdrag där ni bestämmer ändamål och medel. Webdoc blir här ett personuppgiftsbiträde till er. När ett personuppgiftsbiträde anlitas ska … Läs mer
Att som vårdanställd gå in i någons journal utan lov kan utgöra dataintrång. För att det ska vara brottsligt krävs dock att intrånget skett med uppsåt. Om man går in i journalen av misstag föreligger inte uppsåt och brott kan uteslutas. GDPR och kraven på rapportering av personuppgiftsincidenter: En journal är fylld av personuppgifter och omfattas … Läs mer
Individer som ni behandlar personuppgifter om, t.ex. en patient, har rätt att bli bortglömd enligt dataskyddsförordningen. Denna rättighet innebär att patienten har rätt att av den personuppgiftsansvarige få sina personuppgifter raderade utan onödigt dröjsmål. Det är dock inte en absolut rättighet i den bemärkelsen att en vårdgivare alltid måste radera allt när en begäran inkommer. … Läs mer
Ifall ni identifierat att en personuppgiftsincident skett måste ni utreda om det föreligger dels en anmälningsskyldighet, dels en informationsplikt till de som drabbats. Ifall ni bedömer att det är osannolikt att incidenten medför en risk för de drabbades friheter och rättigheter, behöver en anmälan inte göras. Omvänt, om ni bedömer att det inte är osannolikt … Läs mer
Rätten att få ta del av loggar, det vill säga få information om vem som har tagit del av ens journal, har till syfte att förstärka allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvårdens informationshantering (Prop. 2007/08:126, s. 150). Förtroendet förstärks om den enskilde får klar och tydlig information om vem som haft åtkomst till journaluppgifterna om … Läs mer
Vårdgivarens skyldigheter finns beskrivna i ett flertal olika lagar, förordningar och föreskrifter. I 3 kap. patientsäkerhetslagen beskrivs ett antal av vårdgivarens skyldigheter kopplat till att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Skyldigheterna tydliggörs i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Vårdgivaren har bland annat ett ansvar att organisatoriskt leda, planera och kontrollera verksamheten så att den lever upp … Läs mer
Åldersgräns för sterilisering regleras i steriliseringslagen och kräver att man är bosatt i Sverige och svensk medborgare. Enligt 2 § får den som har fyllt 25 år på egen begäran steriliseras. Ifall sterilisering nekas ska frågan omedelbart underställas Socialstyrelsens prövning. För patienter mellan över 18 men under 25 år krävs ansökan om tillstånd hos Socialstyrelsen. … Läs mer
Ja. Vilka som tillhör personkretsen hälso- och sjukvårdspersonal framgår av patientsäkerhetslagen. Där anges bland annat att inte bara den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården utan att även annan personal som är verksam vid sjukhus eller andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvården av patienter är att anse som … Läs mer
Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Det är det senare fallet, “av annat skäl”, som utgör grunden för de medicinska sekreterarnas rätt att … Läs mer
Begreppet inre sekretess är inte juridiskt definierat, men används oftast för att beskriva sekretessen mellan arbetskamraterna. Inre sekretess används även som ett vidare begrepp för att beskriva flertal frågeställningar om hur den enskildes hälsa, känsliga uppgifter och andra personliga förhållande bör hanteras inom en verksamhet för att minska och motverka risker för obefogade intrång i … Läs mer