Displays questions and answers
Om det råder en osäkerhet kring ett barns identitet, ska hälso-och sjukvården agera på ett sätt som både säkerställer patientsäkerheten och samtidigt tillgodoser barnets rätt till vård. Frågan regleras inte i en särskilt bestämmelse, utan följer av flertalet centrala lagar och föreskrifter. Enligt 3 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera … Läs mer
Både BankID och Freja eID tillåter användning för identifiering av minderåriga, men det finns inga fasta lagstadgade åldersgränser i förarbeten eller befintlig lagtext. I praktiken styrs åldersgränsen av bankernas egna villkor. För att kunna få ett BankID måste du ha ett svenskt personnummer, vara kund i någon av de banker som ger ut BankID samt … Läs mer
Det kortfattade svaret på om vård får ges även om en identitet inte kan fastställas fullt ut är ja, men hur situationen ska hanteras beror däremot på om det är fråga om en akut eller icke-akut situation. Bedömningen behöver göras mot bakgrund av patientsäkerhetslagstiftningen, hälso-och sjukvårdslagstiftningen samt befintliga regleringar om journalföring. Enligt 3 kap. 1 … Läs mer
Hanteringen av identitet för barn med skyddade personuppgifter kräver en kombination av strikt sekretess, säker identifiering och särskilda administrativa rutiner. Regleringen finns främst i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400), patientdatalagen (2010:659), hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) samt i Skatteverkets regler om skyddade personuppgifter. Skyddade personuppgifter är enligt Skatteverket ett samlingsbegrepp för tre nivåer av skydd, (1) sekretessmarkering, (2) skyddad folkbokföring och … Läs mer
Vård får som huvudregel inte ges utan patientens samtycke i enlighet med bestämmelser som finns i 4 kap. 2 § i patientsäkerhetslagen (2010:659). Om patienten är under 18 år, är huvudregeln att båda vårdnadshavarna måste samtycke till vården enligt 6 kap. 11 § samt 6 kap. 13 § föräldrabalken (1949:381). Om ett barn har två … Läs mer
Principen om barnets bästa Barnets bästa ska beaktas vid varje åtgärd som rör barn, detta framgår av art. 3.1 Barnkonventionen. Motsvarande bestämmelser återfinns i 1 kap. 8 § patientlagen och 5 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen. Vården är inte bunden av vårdnadshavarens vilja ifall denna skulle strida mot barnets bästa. Principen om barnets bästa … Läs mer
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Tvångsåtgärder får användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga så ska dessa användas, 36 a § LVM. Nedan följer relevanta lagrum för olika tvångsåtgärder enligt denna lag: Om det behövs, får den som vårdas enligt … Läs mer
Nödrätten inom hälso- och sjukvård aktualiseras främst vid fara för liv och hälsa, se exempelvis 4 kap. 4 § patientlagen. Nödrätten får dock inte användas rutinmässigt, utan begränsas till undantagsfall. Bestämmelsen i 24 kap. 4 § BrB stadgar att en gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans … Läs mer
Ja. Ett samtycke kan när som helst återkallas av patienten och återkallelsen gäller omedelbart från den tidpunkt detta meddelas, oavsett om behandling påbörjats eller ej. LAGSTÖD 4 kap. 2 § patientlagen (2014:821)
Enligt dataskyddsförordningen måste den personuppgiftsansvarige agera snabbt vid en personuppgiftsincident. Ni ska: Bedöma risken för att incidenten påverkar de registrerades rättigheter och friheter. Dokumentera alla incidenter – vad som hänt, orsaken, vilka uppgifter som påverkats, konsekvenser och vidtagna åtgärder. Anmäla incidenten till IMY (eller annan tillsynsmyndighet) om det inte är osannolikt att den innebär risk … Läs mer