Åtkomst
- 10 vanligaste frågorna
- Anmälan/klagomål
- Ansvar
- Åtkomst
- Dataskydd
- Delegering
- Digital vård
- Dokumentation
- Forskning
- Informationssäkerhet
- Journalhantering
- Läkemedel
- Legitimation
- Minderåriga
- Patientens rättigheter
- Säker kommunikation
- Samtycke
- Sekretess och tystnadsplikt
- Skyddade personuppgifter
- Skyldigheter
- Social omsorg
- Straffrätt
- Tandvård
- Tillsyn
- Tvångsvård
- Utlämnanden
- Vårdgivare
- Vårdskada
- Verksamhet
- Verksamhetschef
Så fort man går in i en journal loggas man, oaktat om det bara gäller att ta reda på ett telefonnummer. Jobbar man inom hälso- och sjukvården får man inte gå in i en journal för att kontrollera telefonnummer om man inte har en vårdrelation eller av annat skäl enligt patientdatalagen behöver uppgifterna för sitt … Läs mer
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska loggarna sparas i minst fem år. Detta i syfte att kunna möjliggöra kontroll av åtkomsten till uppgifter om en patient. Lagstöd: 4 kap. 9 § p. 7. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)
Det finns två krav för att man lagligt ska kunna ta sig åtkomst till uppgifter om en patient. Antingen deltar man i vården av patienten och man behöver uppgifterna för att utföra sitt arbete inom hälso- och sjukvården, dvs. det finns en patientrelation av något slag. Alternativt så behöver man uppgifterna av annat skäl för … Läs mer
Ja, sekretess kan fortsätta att gälla även efter att en vuxen person har avlidit. Det finns ingen generell regel i svensk rätt som stadgar att sekretessen automatiskt upphör vid ett dödsfall. Frågan regleras i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) (OSL), och måste bedömas utifrån vilken typ av uppgift som det handlar om. Enligt domstolspraxis har den avlidne … Läs mer