Åtkomst

När räknas det att man är inne i någons journal? Är det direkt man knappar in någons personnummer, även om man bara ska ta reda på någons telefonnummer eller är det först när man faktiskt läser i journaltexten?

Så fort man går in i en journal loggas man, oaktat om det bara gäller att ta reda på ett telefonnummer. Jobbar man inom hälso- och sjukvården får man inte gå in i en journal för att kontrollera telefonnummer om man inte har en vårdrelation eller av annat skäl enligt patientdatalagen behöver uppgifterna för sitt … Läs mer

Hur länge måste vi spara genomförda loggkontroller?

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska loggarna sparas i minst fem år. Detta i syfte att kunna möjliggöra kontroll av åtkomsten till uppgifter om en patient. Lagstöd: 4 kap. 9 § p. 7. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)

I 4 kap. 1 § patientdatalagen anges att man får ha åtkomst till en patientjournal om man ”deltar i vården av patienten”. Vad innebär detta i praktiken?

Det finns två krav för att man lagligt ska kunna ta sig åtkomst till uppgifter om en patient. Antingen deltar man i vården av patienten och man behöver uppgifterna för att utföra sitt arbete inom hälso- och sjukvården, dvs. det finns en patientrelation av något slag. Alternativt så behöver man uppgifterna av annat skäl för … Läs mer

Gäller sekretessen efter att en vuxen dött?

Ja, sekretess kan fortsätta att gälla även efter att en vuxen person har avlidit. Det finns ingen generell regel i svensk rätt som stadgar att sekretessen automatiskt upphör vid ett dödsfall. Frågan regleras i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) (OSL), och måste bedömas utifrån vilken typ av uppgift som det handlar om. Enligt domstolspraxis har den avlidne … Läs mer