journalföring
- 10 vanligaste frågorna
- Anmälan/klagomål
- Ansvar
- Åtkomst
- Dataskydd
- Delegering
- Digital vård
- Dokumentation
- Forskning
- Informationssäkerhet
- Journalhantering
- Läkemedel
- Legitimation
- Patientens rättigheter
- Säker kommunikation
- Sekretess och tystnadsplikt
- Skyldigheter
- Social omsorg
- Straffrätt
- Tandvård
- Tillsyn
- Tvångsvård
- Utlämnanden
- Vårdgivare
- Vårdskada
- Verksamhet
- Verksamhetschef
Ja. När en förskrivare skriver ut läkemedel utanför sina ordinarie arbetsuppgifter, exempelvis till sig själv, närstående, vänner eller kollegor, kallas det fritidsförskrivning. Förskrivaren har då fullt medicinskt ansvar för behandlingen, precis som vid ordinarie förskrivning. Detta innebär bl.a. att förskrivningen ska journalföras och ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Fritidsförskrivning ska hålla samma … Läs mer
Ja. När en förskrivare skriver ut läkemedel utanför sina ordinarie arbetsuppgifter, exempelvis till sig själv, närstående, vänner eller kollegor, kallas det fritidsförskrivning. Förskrivaren har då fullt medicinskt ansvar för behandlingen, precis som vid ordinarie förskrivning. Detta innebär bl.a. att förskrivningen ska journalföras och ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Fritidsförskrivning ska hålla samma … Läs mer
En journalanteckning ska, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder mot det, signeras av den som är ansvarig för anteckningen. Vårdgivaren får besluta om undantag från kravet på signering för vissa slags journalanteckningar. Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att frågan om utlämning av en journalhandling ska avgöras utifrån sekretessbestämmelserna, oavsett om journalen är … Läs mer
Enligt socialtjänstlagen och Socialstyrelsen framgår att orosanmälan, som huvudregel, ska dokumenteras i barnets journal. Vidare är det av stor vikt att eventuella undersökningsresultat och hälsotillstånd, inför en eventuell utredning, dokumenteras i journalen. LAGSTÖD 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) 3 kap. 5–8 §§ patientdatalag (2008:355) 3 kap. 11 §§ patientdatalag (2008:355) Sidorna 83-84 i Socialstyrelsens…...
Som ansvarig för en journal kan du välja att sekretessbelägga uppgifter i en journal om det är av synnerlig vikt för vården att patienten inte tar del av uppgifterna. Att lagen kräver “synnerlig vikt” innebär i praktiken att information endast får undanhållas för patienter i särskilda fall och inte om patienten tillfrisknat. Att försegla en…...
För att kunna ta del av annan vårdgivares uppgifter om en patient via sammanhållen journalföring krävs att tre krav är uppfyllda för vårdgivaren: Det ska röra en patient som vårdgivaren har en aktuell patientrelation med. Det behöver således inte finnas en patientrelation till en enskild vårdpersonal. Patienten ska ha lämnat sitt samtycke. Det innebär att…...
Som huvudregel ska journalhandlingar sparas i minst 10 år. Undantag för bevarandet av journalhandlingar inom den allmänna verksamheten utgörs av plockgallring där uppgifter som enbart har temporär betydelse för journalen kan gallras, gallring av samlingar och journalarkiv där det skulle kräva oproportionerligt mycket arbete i förhållande till dess värde och till sist får tekniska handlingar…...
Vem som är skyldighet att föra patientjournal framgår av patientdatalagen. Skyldigheten att föra journal gäller primärt vårdpersonal som har legitimation enligt patientsäkerhetslagen, exempelvis läkare, sjuksköterskor, logopeder och tandläkare. Skyldigheten kan även komma att gälla personer som inte är legitimerade, exempelvis undersköterskor, som således måste föra journal i enlighet med verksamhetens rutiner och processer. LAGSTÖD 3…...
Enligt patientdatalagen ska en patientjournal innehålla uppgifter om en patients identitet. Detta betyder dock inte att patienter vars identitet inte kan fastställas kan nekas vård. Som vårdgivare måste ledningssystemet däremot kunna säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även då en patients identitet inte kan fastställas, detta framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd…....
Enligt patientdatalagen ska uppgifter föras in i journalen så snart som möjligt. En exakt tidsfrist för signering av journal finns emellertid inte lagstadgad utan hänsyn till aktuell verksamhet och rutiner måste tas. Vägledning kan dock hämtas i Socialstyrelsens beslut. Beslutet fastslog att paragrafens lydelse “så snart som möjligt” innebär en tid på maximalt 48 timmar…...