Journalhantering
- 10 vanligaste frågorna
- Anmälan/klagomål
- Ansvar
- Åtkomst
- Dataskydd
- Delegering
- Digital vård
- Dokumentation
- Forskning
- Informationssäkerhet
- Journalhantering
- Läkemedel
- Legitimation
- Patientens rättigheter
- Säker kommunikation
- Sekretess och tystnadsplikt
- Skyldigheter
- Social omsorg
- Straffrätt
- Tandvård
- Tillsyn
- Tvångsvård
- Utlämnanden
- Vårdgivare
- Vårdskada
- Verksamhet
- Verksamhetschef
Syftet med journalen är framför allt att bidra till god och säker vård av patienten, men journalen utgör även en källa till information för patienten, verksamheten, tillsyn, uppgiftsskyldighet samt forskning. LAGSTÖD 3 kap. 2 § patientdatalagen (2008:355)… Detta innehåll är endast för medlemmar på hemsidan. Du kan enkelt bli medlem genom att registera dig...
Inom enskild vårdverksamhet (privata vårdgivare) ska journalhandlingar som utgångspunkt sparas i minst 10 år. Den allmänna vårdverksamheten ska i stället utgå från att spara sina journalhandlingar i arkiv för all framtid. LAGSTÖD 3 kap. 17 § patientdatalagen (2008:355) 3 kap. 18 § patientdatalagen (2008:355) 3 § arkivlagen (1990:782)… Detta innehåll är endast för medlemmar på...
Patienten kan ansöka hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om förstöring av delar eller hela dennes journal. Huruvida ansökan godkänns eller inte bestämmer sedan IVO, vilket innebär att det inte finns en orubbad rätt för patienten att förstöra journaluppgifter. Förutsättningarna för förstörelse av en journal är att: 1. godtagbara skäl anförs för ansökan, 2…....
Som huvudregel ska journalhandlingar sparas i minst 10 år. Undantag för bevarandet av journalhandlingar inom den allmänna verksamheten utgörs av plockgallring där uppgifter som enbart har temporär betydelse för journalen kan gallras, gallring av samlingar och journalarkiv där det skulle kräva oproportionerligt mycket arbete i förhållande till dess värde och till sist får tekniska handlingar…...
Vem som är skyldighet att föra patientjournal framgår av patientdatalagen. Skyldigheten att föra journal gäller primärt vårdpersonal som har legitimation enligt patientsäkerhetslagen, exempelvis läkare, sjuksköterskor, logopeder och tandläkare. Skyldigheten kan även komma att gälla personer som inte är legitimerade, exempelvis undersköterskor, som således måste föra journal i enlighet med verksamhetens rutiner och processer. LAGSTÖD 3…...
Enligt patientdatalagen ska en patientjournal innehålla uppgifter om en patients identitet. Detta betyder dock inte att patienter vars identitet inte kan fastställas kan nekas vård. Som vårdgivare måste ledningssystemet däremot kunna säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även då en patients identitet inte kan fastställas, detta framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd…....
Enligt patientdatalagen ska uppgifter föras in i journalen så snart som möjligt. En exakt tidsfrist för signering av journal finns emellertid inte lagstadgad utan hänsyn till aktuell verksamhet och rutiner måste tas. Vägledning kan dock hämtas i Socialstyrelsens beslut. Beslutet fastslog att paragrafens lydelse “så snart som möjligt” innebär en tid på maximalt 48 timmar…...
Enligt patientlagen finns det inget formkrav för hur ett samtycke ska ges. Patienten kan därmed välja att samtycka skriftligen, muntligen eller på annat sätt som visar patientens ställningstagande. Oavsett i vilken form samtycket ges ska ställningstagandet dokumenteras i journalen. Det ska noteras att speciallagstiftning kan kräva att samtycket lämnas i en viss form. Ett exempel…...
Av offentlighets- och sekretesslagen framgår att om en enskilde är underårig gäller sekretess till skydd för den enskilde även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Detta gäller dock…...