Sekretess och tystnadsplikt
- 10 vanligaste frågorna
- Anmälan/klagomål
- Ansvar
- Åtkomst
- Dataskydd
- Delegering
- Digital vård
- Dokumentation
- Forskning
- Informationssäkerhet
- Journalhantering
- Läkemedel
- Legitimation
- Minderåriga
- Patientens rättigheter
- Säker kommunikation
- Samtycke
- Sekretess och tystnadsplikt
- Skyddade personuppgifter
- Skyldigheter
- Social omsorg
- Straffrätt
- Tandvård
- Tillsyn
- Tvångsvård
- Utlämnanden
- Vårdgivare
- Vårdskada
- Verksamhet
- Verksamhetschef
Närstående kan ibland vara delaktiga i patientens vård och det kan vara svårt att veta vilken rätt till insyn de har. Sekretess gäller även mot närstående och det finns därför anledning till försiktighet när det gäller att dela information till närstående, även om de framstår som engagerade och delaktiga i vården. En bra utgångspunkt är … Läs mer
Utgångspunkten är att sekretess gäller även mot polisen. För att ni ska kunna lämna ut patientuppgifter till polisen måste det därför finnas en tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. Enligt offentlighets- och sekretesslagen får uppgift lämnas till polismyndighet om misstanken rör ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i minst sex månader. Detta … Läs mer
För att avgöra om information i en patientjournal kan lämnas ut behöver ni göra en sekretessbedömning (även kallad menbedömning). Detta kan vara komplicerat och bedömningen kan påverkas av vilka sekretessregler som är tillämpliga, uppgifternas känslighetsgrad, vem som begär ut uppgifterna och i vilket syfte uppgifterna begärs ut. Den viktigaste bestämmelsen rörande hälso- sjukvårdssekretessen finns i … Läs mer
Enligt tryckfrihetsförordningen, som gäller offentlig vård, så har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar. Detta gäller även journaler inom sjukvården. Om begäran nekas så ska den som begär ut journalen informeras om möjligheten att få ett formellt beslut om att utlämnandet nekats. Detta beslut kan överklagas till domstol. Om personen önskar … Läs mer
I offentlig verksamhet har vem som helst rätt att begära ut patientjournaler då journalerna räknas som allmänna handlingar. Arbetar du inom den offentliga vården går du därför direkt vidare till att göra en sekretessbedömning om det kommer en begäran om utlämnande av en patientjournal. För privat verksamhet regleras däremot utlämnanden av patientjournaler i patientdatalagen. Av denna bestämmelse … Läs mer
Huvudregeln är att vid vård av en patient ska det föras patientjournal och patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla uppgifter om patientens identitet. Enligt förordningen om provtagning för hivinfektioner kan en patient dock begära att få vara anonym vid … Läs mer
Nej, arbetsgivare kan inte kräva att få tillgång till den anställdes journal. Den anställdes journal omfattas av sekretess. Om det är så att arbetsgivaren vill ha tillgång till den anställdes journal, får arbetsgivaren be att arbetstagaren själv begär ut den och sedan tilldelar journalen till arbetsgivaren, detta är dock ingen skyldighet som åligger arbetstagare. LAGSTÖD … Läs mer
Inom den offentliga hälso- och sjukvården gäller sekretess för personens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Den privata vården omfattas istället av tystnadsplikt. För att omfattas av tystnadsplikten alternativt sekretessen är det enda kriteriet att du ska arbeta inom eller biträda vården. Sekretessen och tystnadsplikten gäller för all tid framöver. För uppgifter i allmänna handlingar, vilket … Läs mer
Även avlidna personers uppgifter skyddas av sekretess. Enligt domstolspraxis har den avlidne rätt till frid, vilket innebär att vissa typer av uppgifter inte bör röjas även efter personens död. Sekretessen gäller fortsatt även efter en patients död om informationen är särskilt känslig ur integritetssynpunkt eller om patienten under sin livstid uttryckligen motsatt sig att uppgifterna … Läs mer
Ja, sekretess kan fortsätta att gälla även efter att en vuxen person har avlidit. Det finns ingen generell regel i svensk rätt som stadgar att sekretessen automatiskt upphör vid ett dödsfall. Frågan regleras i offentlighets-och sekretesslagen (2009:400) (OSL), och måste bedömas utifrån vilken typ av uppgift som det handlar om. Enligt domstolspraxis har den avlidne … Läs mer